Nekad inträde till konserten. För påverkad. Skrik och bråk med vakten vid dörren. Gav upp tillslut och blev bjuden till en snobbfest av två vänner till en klasskompis. Där; Dricker jag rödvin rätt ur boxen. Flickor i korta klänningar och unga män i välstrukna skjortor dricker vitt, fruktigt bubbelvin ur dyra glas. Vad gör jag här jag passar inte in vad händer. Volymen på musiken är alldeles för hög, möblerna för dyra och mattan för ren och fin. Är i hallen. Ramlar. Snubblar. Skriker. Bråkar. Gråter? Spyr?

svart

 Befinner mig i ett mörkare rum nu. Kläder i en plastkorg. Sedan är dem på golvet. Ser en tvättmaskin, torktumlare. Jag ramlar.

svart

svart svart

Vaknar på en buss av att en kille i tjugoårsåldern drar i min arm.

"Kom, här kan du ju inte sova hela natten"

Mörkt blåsigt kallt. Han frågar vart jag bor. Kan inte minnas. Evighetslång promenad hem till honom. Mina jeans är utochin. Tightsen jag hade under dem är som bortblåsta. Inga strumpor och de svarta blanka skorna skär in i min häl.

Värme. Inomhus.

"Vill du sova i soffan eller sängen?" Sängen. Snälla sov här brevid mig.

svart

Vaknar. Ångesfjäril i bröstet. (blev jag drogad på festen och knullad i ett tvättrum bland smutskläder eller vad hände allt är svart blackout och minneslucka, men hur blev jag annars av med tightsen och varför var mina jeans utochin och varfär är det blodfläckar i mina trosor)

Vart är jag? Vad hände? Väskan var är väskan och mobilen vart är kläderna?

Ser ett snaggat huvud och breda muskulösa axlar halvt gömt under ett annat täcke brevid mig. Somnar om flera gånger. Får kaffe av killen när jag tillslut väcker honom. Får också en cigarett. Mina är ju borta. Sitta på inglasad balkong och röka i tystnad. Kämpa emot paniktårar.

Åka till en helt annan del av Malmö för de sista pengarna på busskortet för att hämta mina grejer. En ganska ung kille med skuld i ögonen möter mig när jag går av bussen. Får tillbaka min väska, jacka, tjocktröja, kofta, mobil. River upp cigaretter ur väskan och ber A ringa mig. Pratar av mig ångesten. Åker hem.

A sitter häktad.. Inte konstigt att jag inte fick tag på honom. Jag rymde aldrig. Hade möte på skolan med mamma, rektor, kurator, syo osv osv. Var tjackad som satan eftersom jag snortat concerta hela dagen, och så luktade jag självklart hasch med. Sämsta tillfället att ha möte. Lovade alla alldeles för mycket.

Något jag egentligen inte vill erkänna är att jag har blivit ganska beroende av concertan nu. Avtändningen är förjävlig, men om jag tar mer kan jag inte somna, har ju i alla fall noll aptit...

Måste välja mellan Avtändning med ångest, hjärtklappning, huvudvärk, feber.. Eller att ta mer, få må bra igen men inte sova. What to do? 

Panik. Nu svarar inte killen jag ska bo hos. Ok ok ok lugn andas. Det har bara gått ungefär... 8 timmar sedan jag smsade honom.. Fuck. Fuck. Fuck. Åh. Ville att han skulle möta mig i stan tidigt imorgon och köpa ut. Men nähe. Kan ju be någon av alkisarna göra det. Sedan ta bussen själv till huset. Men tänk om ingen är hemma? Vad gör jag då? Åh. Vill inte vandra runt planlöst i stan. Om någon klasskompis skulle råka se mig. Jag tål inte sådant här. VERKLIGEN INTE. Blir så stressad att det fan är sjukt. Åh. Ska nog.. Eller rättare sagt jag måste lugna ner mig med en stilnoct och ett glas vin. Åh. Vill inte imorgon. Varfööööör är allt så jävla fuckat. Dö. Ringer ringer ringer och han svarar inte. Okej. Lugna ner dig onyx. Andas. Andas. Skära och lätta på trycket, maybe? Godnatt.

Äter. Tar dulco. Äter. Spyr. Dränker mig i te. Röker alldeles för många cigaretter. PAckar packar packar. Sorterar och gör listor. Letar enkronor under sängen. Ångesten ångesten ångesten och beslutsångesten. Slår mig själv på armarna. Det blir inga blåmärken. Slår mig själv på benen. Små små runda blå och lila moln. Skär med ett vasst rakblad och blir förvånad över hur mycket blodet rinner. Imorgon sticker jag. Bussen till kristianstad, panta guldsmycken, köpa alkohol, dricka dricka dricka bort sorgerna och det dåliga samvetet. Ska bara vara borta ett par dagar... Bara ett par dagar. Ja. Det blir bra. Svälta supa och vara fri några dagar. 

I tisdags var jag hos finaste pojkarna och vi drack öl, gin och sedan svamp-te. Älskade det. Magisk musik, prat och skratt i ljuset från en UV-lampa. Väggar som gungar och rörelser som smälter ihop med musiken och allt runt omkring. Det var fantastiskt.

Sedan när svampen försvann satt jag med E i köket, krossade och snortade concerta. Sitta tjackad och prata om meningen med livet. Leta ölslattar. Röka torkade cannabislöv. Sova näranära A i en stor säng i ett kallt rum.

Häromdagen vägde jag 51.9 kilo. Vill inte. Mamma är arg. När jag kom hem från pojkarna så vände hon ut och in på hela min väska. Letade igenom allt smink o.s.v "JAG VET ATT DU KÖPTE DROGER". Ja mamma, men jag tog ju allt igår! Hon hittade en tom tramadolkarta i väskfodret. Och en massa små tomma knarkpåsar. Jag flippade och kastade allt jag fick upp från golvet på henne. Sedan de där orden. Om min mail. Jobbmailen. "Du kan inte sälja dig". Springa gråtandes upp för trapppan med orden i bakhuvudet. Dom vet. Vill inte vara här mer. Mamma vill kanppt prata med mig. Sticker nog på lördag. Till pojkarna i huset. Frihet droger och kärlek.

Jag vet inte vad jag vill eller vem jag är längre. Drickandet förra helgen satte igång något i hjärnan på mig. Är sugen på att supa varenda dag. Jag har blivit tjock och äcklig. Har kommit på att jag blir sjuk av mat. Jag får hjärtklappning varenda gång jag ätit. Vill inte mer. Och efter en veckas förkylninginfluensasängliggandeöverätande så känner jag mig så gott som döende. Hoppas kunna bli frisk så att jag kan åka till pundarkillen i veckan och snylta lite alkohol och mänsklig värme. Nu ska jag ta ett glas av mammas rödvin och kanske några stilnoct på det. Döda mig.

Sitter på tåget till skolan. "Frukosten" blev tre stycken 75mg Lyrica hehe.. Mår faktiskt helt okej idag. Magen är äntligen platt igen. Och ska se om jag kan fasta hela helgen. Det hade nog behövts eftersom jag kommer dricka ikväll. Har dock ingen egen alkohol till festen, men jag lyckas ändå alltid tigga till mig. Det var typ mer än 9 månader sedan jag festade sist, hah. Sedan jag lärde känna K så har vi ju bara rökt rökt rökt och knaprat roliga piller hemma hos någon av oss. Det kan man inte precis kalla fest.

A, jag är nervös över hur du tycker jag ser ut! Med vikten och så alltså. Hade ju egentligen velat väga 5 kilo mindre än vad jag gör nu när jag ska träffa dig! :(

Vaknade tidgt idag igen. Ovanligt som fan. Hann dricka en shake på 110 kalorier. Det är det ända jag fått i mig idag. Förutom en jävla massa lyrica. Pilla sönder kapseln, hälla ut allt i handen, slicka i sig och skölja ner med vatten.

Hade självförtroende idag. Jag var faktiskt snygg! Eller ja, benen var feta men ändå. Det var faktiskt en massa folk som sa att jag var snygg. Helt otroligt konstigt. Förresten, jag blir ju så jävla pratig och öppen på lyrica, så jag sa till K att vi hade varit ett perfekt par.

"Jaa verkligen, fan jag önskar att jag var kär i dig. Vad dumt det är att man inte kan bara bestämma att man ska vara lesbisk."

Glädjerus och hopplöshet. Hon är så fin. Vill kyssa henne. Ska nog göra det imorgon. Då ska jag, K och pundarkillen ta metadon. Pundarkillen är förresten nästan kär i mig. Det var sjukt jobbigt att gå i stan med K och honom helt väck på lyrica. Det hade aldrig funkat mellan oss förresten. Vi kan inte prata med varandra när vi är nyktra. Plus att han ska dra ifrån sverige om några månader. Vill ha K. Ska kyssa henne imorgon. Jag ska. Måste.

Ohhh, efter metadonet med K och honom ska jag ta tåget uppåt i landet och besöka bästa A! (lifewithana.bloggplatsen.se)

Har inte träffat henne sedan i somras. Helt sjukt. Vi som känt varandra sedan dagis. Det blir fest med en jääävla massa människor hos henne. Detta kommer bli en bra helg.